Min väg mot körkortet

Min väg mot körkortet
By Mikael Flink posted May 04, 2013 02:54 am




Som min rubrik lyder så ska jag skriva hur min väg än så länge har sätt ut tills man får sitt körkort.


Jag är 34 år gammal, och när jag skrev in mig på en trafikskola så hade jag absolut ingen körvana för fem öre. Så jag fick börja med att gå på en teori undervisning som höll på varje dag i 2 veckors tid. Sedan när sista teori dagen hade varit så fick vi skriva på varsin lapp hur vi ville att vår blivande kör lärare skulle lära ut.

Som exempel så skulle man skriva om man ville ha musik i bilen, eller om man ville att läraren skulle visa hur man skulle göra för att sedan testa på själv eller om man ville testa på själv direkt och att det då räckte med att läraren berättade vad han ville att man skulle göra. Jag som var en total nybörjare valde att ha tyst i bilen, men att det räckte att läraren skulle berätta hur man skulle göra.

Så när första körlektionen kom så fick läraren köra ut bilen till en stor parkeringsplats som var helt tom på bilar, och där bytte vi plats så att jag fick sätta mig bakom ratten för första gången i mitt liv.

Det var en otroligt nervös men ändå härlig upplevelse. Och jag fick börja med att hitta dragläget, och när det satt så fick jag testa på att växla upp från ettan till tvåan för att sedan bromsa ner och växle ner till ettan igen.

När det momentet var klart så fick jag köra bilen i åttor så att läraren kunde se hur man manövrerade bilen. Allt gick jättebra och sedan var den lektionen slut.
På min andra lektion så åkte vi ut till samma stora parkering och vi testa på samma saker igen lite snabbt för att se att det gick lika bra denna gång, och det gjorde. Så min lärare tyckte att jag skulle lämna parkeringen för att kör mot ett lugnt villa område.

Jag tyckte att det var lite läskigt att bege sig ut i trafiken så himla fort, men eftersom det var ett så lugnt område så var det helt okej. Jag fick då för första gången lära mig högerregeln och köra förbi parkerade bilar. Man fick även testa på att stanna efter vägen för att sedan starta igen från vägkanten. Som ni märker så gick allt väldigt lugnt fram till en början, och jag trivdes med det då jag blev säkrare och fick mer självförtroende av att se mina framsteg.

Nu tänker jag hoppa fram några körlektioner då detta kommer att bli ett väldigt långt inlägg om jag skriva om varje körlektion. Så efter ett tag fick jag lära mig hur man startar i uppförs backe samt nedförsbacke, och jag tyckte att det var lättare att starta med hjälp av handbromsen istället för att använda fotbromsen, jag tyckte att bilen hann backa för långt när man släppte fotbromsen tills man hittade dragläget på bilen, så det är nog den tekniken jag kommer att använda mig av. Start i nedförsbacke var hur lätt som helst, och man fick då även veta att man inte alltid behöver starta på ettans växel, är det en jätte brant backe så kan man starta på tvåans växel.

Efter den lektionen så kom vi fram till parkering samt fickparkering. Jag fick köra ner till sjukhuset där jag bor och skulle där både lära mig att köra in samt backa in på en parkeringsruta. Och jag hittar en tom parkeringsruta ganska snabbt och kör in i den hur lätt som helst, men när jag ska backa in så kommer det en äldre dam i en bil bakom oss och börjar tuta hej vilt för att jag står still. Då säger min körlärare att dom borde se att detta är en övningsbil, samt att du har back växeln i så försök att igonerar henne. Och det var absolut inga problem, jag tyckte bara att hon var fånig som stod bakom oss och tutade. Men hon ledsnade rätt snabbt och körde om oss, och då kunde jag äntligen börja öva på min backning. Jag fick korrigera ett par gånger innan den satt, men jag fick mycket beröm från min körlärare.

Och när vi nu kommer till fickparkeringen så fick jag korrigera fler gånger då detta var en betydligt svårare uppgift. Men det gick det med efter lite trixande. Och eftersom jag bara hade 40 minuters lektioner så var den lektion över ganska snabbt.

Lektionen efter så fick jag bege mig ut för lite landsvägs körning. Och det var hittills den roligaste lektionen då man fick dra på lite och inte bara ligga och köra i stadstrafik hela tiden. Körläraren sa att när vi kommer ut på landsvägen så får trycka ner gasen lite så att du snabbt kommer upp i fart, men håll dig under 3000 varv! Sagt och gjort så gasade jag på och höll samtidigt ett öga på varv räknaren, allt gick bra och jag kom snabbt upp i 70km/h. Sedan fick jag stanna vid en busshållsplats lite snabbt för att sedan köra iväg igen, allt för att läraren kunde se hur man skötte accelerationen, och det vart igen anmärkning.

Efter den lektionen så började jag köra mera med min sambos pappa för att få ned kostnaden för körkortet, och jag tog bara några enstaka lektioner då och då hos trafikskolan i fortsättningen. Så har det sätt ut fram tills idag, och nu har jag klarat av det mesta som är obligatoriskt hos min trafikskola innan dom börjar tänka på att boka kunskaps prov samt körprov.

Det jag har kvar att göra är att ha en motorvägslektion (och den kommer jag ha nu på onsdag 8/5 2013) sedan återstår det bara en vanlig körlektion för att se om körläraren tycker att man är redo, och den lektionen kallar dom för "Den lilla uppkörningen" och den går ut på att min körlärare kommer ha en lektion som påminner om en uppkörning. Man ska kunna förklara och visa olika vätskor, kolla däcken, se så att bromsarna fungera, lyserna lyser. Ja man kan säga att det är som en säkerhetskontroll.

Så nu när man är så nära så känns det som om man bara vill ha allt på en gång, men jag kommer att ta det lika lugnt som jag gjort hittills, det är bara dumt att stressa fram. Så vad jag vill jag säga med detta inlägg då? Jo att detta, att när du går in på en trafikskola så känn efter direkt hur du blir bemötad, samt hur det känns att köra med din lärare bredvid dig. Visar han/hon att dom är intresserade av att lära ut, eller sitter du där mest för dig själv och känner att du inte får ut nått av dina lektioner. Om du känner så, så är mitt råd till dig att säga något omedelbart, för du måste känna dig trygg och bekväm med den du åker med. Min körlärare var jättebra, jag kände mig hur säker som helst, och märkte att hon gjorde allt för att verkligen få mig att förstå hur man skulle göra. Tyvärr så har hon slutat nu och min körskola håller på att leta efter en ersättare, och jag hoppas att den personen dom finner kommer få en att känna sig lika bekväm. Mitt sista råd till dig som ska ta körkort är att försök att hitta en privat handledare som du kan öva med privat. För det är otroligt mycket som man kan nöta på när man kör privat istället för att gå via körskolan, och dessutom sparar man in en massa pengar om man kan köra privat. Men börja gärna med att få grunderna via en trafikskola så att du lär in dig rätt saker från början, för annars kan det bli svårt att ändra sitt körsätt om man lär in sig fler saker.

Till sist så vill jag säga att du ska absolut inte stressa!! Även om du har kompisar som har tagit körkort och dom säger att dom klarade allt på första försöket så behöver du inte känna dig tvingad till att göra detsamma. Vi är alla olika individer och behöver olika mycket tid på oss för att klara av vissa saker. Så lägg upp allt i din takt så att du verkligen känner att du lär dig nått och att du slipper känna någon press... Har ni några frågor eller om ni tycker att jag har glömt något så våga fråga, för frågar man inget så får man inget veta... :) 


Som avslutnings ord vill jag säga: Ett stort lycka till, till er alla som ska börja med körkortet!!